Kolåsen 2013.
Foto Rolf Pellving.
Dag 1 domare Rolf Pellving släpp å vi kom på slag ganska omgående. sedan upptag på an hare som var alldeles för liten. Efter rådslag med Rolf så bestämde jag mig för att koppla då jag inte trodde att en så lite har skulle gå att driva till ett andra pris som var mitt mål för denna resa. Blev en kortare flyttning med bil då jag vet att hon brukar gå tillbaka om man släpper för nära. Efter en bits sökande kom ett upptag nära en liten myr, ett drev som drog i över en kilometer och sedan kommer Kelly åter så det var ganska säkert en räv. Vi fortsätter genom marken och vi kommer på flera svaga slag som inte leder till något nytt upptag, vädret är ömsom regn och lite snöglopp vilket kanske kan förklara de svaga slagen, vi stöter sedan på an älg som hon inte visar något intresse. När klockan börjar närma sig tre så är det bara att koppla och bege sig till stugan.
Rolf Pellving domare dag 1.
Dag 2 Domare Leif Aronsson. Vi beslutar oss för att prova den hare som de inte kunde resa dagen före, Vi förflyttar oss mot den platts där gårdagens slag hade varit Kelly gör en söktur och lika plötsligt som oväntat så kommer ett upptag jag är ganska säker på att det är en räv då dom hade två rävupptag där i går. Men drevet låter lite för trevande för räv så beslutar oss för att gå ned till vägen för att avvakta, och helt plötsligt så sitter en stor vit hare på vägen, ska min tur äntligen vända nu efter gårdagens oflyt. Haren visade sig vara en riktigt svår driven sak, så efter ett tag så kommer en riktig lång tapp, fast vi såg vart haren hoppade av och Kelly var ned på rätt ställe men tycktes inte kunna känna vart hare tog vägen. Jag hade gett upp hoppet då hon tar upp på vägen igen en bit bortom oss för att sedan följa vägen över 1km, och där hade inte drevet varit förut. Jag står där och förbannar hennes oduglighet när vi plötslig ser på pejlen att hon far av vägen där borta och sedan börjar avanser upp mot fjället, då säger jag åt domaren att nu är hon rätt och med det så kommer ett skall men tyvärr så är hon lite för hård när hon kommer så långt efter haren så det går inte att ta som drev. Men när hon kommit 600 meter upp för berget så sitter haren där och det blir åter musik , men den här haren blir inte lättare för det för han är redan nere vid oss när hon börjar driva uppe på fjället. Men hon kämpar vidare och efter en tapp på 50 minuter så börjar hon äta sig in på haren och vi får se den åtskilliga gånger. Till slut ser vi haren hoppa av i en kurva och Kelly driver förbi vi står där bara 50 meter från kurvan och ser hena passera avhoppet säkert 5ggr men hon känner ingenting sedan ringar hon men naturligtvis på fel sida i kurvan. Men så efter 30 minuters tapp ringar hon rätt och det blir åter drev, nu fattas det ca 40 minuter till full tid men så har hon mer en 80 minuter tapp så nu börjar det bli kris. Men när sedan domaren meddelar att tvåan är klar så får det gå som det vill. Men hon lyckas hålla ihop det och de sista 40 minuterna är de bästa på hela dagen. Tror att vi såg haren mer än tio gånger på vägen så det är inte så konstigt att det blev ett dålig drev med mycke tapp. Så jag får ändå var nöd med hennes arbeta denna dag och hon var faktiskt den enda hunden som drev till en etta dag två av de nio som startade andra dagen. Det här blev även släpp 29 och 30.
Leif med pannan i djupa veck för att hålla isär drev å tapp.
Otroligt fina marker, det bästa prov jag varit på när det gäller marker och hartillgång.
Tack så mycket Kolåsen, jag kommer tillbaka.
