Bonuz.

 

Bonuz.

Vi han inte mer än ur bilen så hittade vi färska slag. Men det tog ändock en bra stund innan upptaget kom. Släpp strax efter nio, upptag prick 10,00. idag kom det faktiskt några väck skall men inte mer än att det blivit en 5:a och fåtal, han är ju dock snart 9 år. Så långt var allt frid och fröjd, haren buktade fint och efter cirka 35 minuter så korsade haren vägen så jag såg den en gång med Bonuz 5 minuter efter. Jag tog mig då en promenad för att kolla om det varit någon mer hare i farten då hittade jag det spår som syns på bilden och förhoppningsvis så är det en annan hare, när jag gick där och strosade så såg jag på pejlen att haren gott tillbaka på upptags sida och sedan genom tidigare buckt område och rakt ut och upp i ett berg, men jag trodde att bra säkert så kommer han tillbaka. Till slut hade jag svårt att få kontakt med pejlen, det slutade med att jag började gå eftre. När jag så kom i kontakt igen så började naturligtvis drevet vända åter. Det som förbryllade mig mest var varför det gick så otroligt sakta. det var ganska mycke vindfällen i området så det kunde naturligtvis ställa till problem, jag vände på klacken och började dra mig tillbaka till vägen, bara för att se att drevet vände och gick ännu längre bort. Men jag gick ändå ned till vägen och följde den lite längre bort för att komma högre upp och då fick jag kontakt igen. Bara för att göra en lång historia lite kortare så när klockan började närma sig 15,00 och drevet fortfarande uppehöll sig på samma ställe så stod jag mellan två val, sitta kvar och hoppas på att han kom åter före mörkret eller börja gå efter igen, men för de som känner mig så finns bara ett alternativ och det är att gå efter, jag har aldrig haft riktigt ro att stå still och ännu svårare är det när jag inte hör hunden heller. När jag började gå från vägen så hade jag 1,5 kilometer till drevet i ospårat och uppför.

 

När jag kommit halvvägs så skulle jag korsa ett mindre hygge och då fick jag svar på varför drevet hade börjat gå lite väl långsamt, jag tror att all snö från Ånge hade drivit till detta hygge, som ni ser på bilden så hade jag nästa snö upp till grenen, nu är jag ju inte super lång men jag mäter dock 182 i strumper så nog började det bli tunggått. När klockan var 16,45 hade jag Bonuz inom 250 meter, men hur mycke jag skrek så malde han bara vidare. Det var bara att börja öka tempot och försöka komma närmare och när klockan visade 17,15 så var jag så pass nära att lyckades locka in honom. Sedan var det bara att vända på klacken och gå de 1,5 kilometer (fågel vägen) som jag hade tillbaka till bilen, enda fördelen var att jag hade ett spår att gå i jag nådde sedan bilen 18,05 totalt dyngblöt i svett. Det här var nog Bonuz sista släpp för året det är bara en vecka kvar på årets jakt och i dag så snöar det här och på måndag och tisdag så jobbar jag. Är det jaktbart på onsdag så ska Kelly få komma till skogen. På måndag så skall några elever från Erikslunds skola komma och jaga hare på mina marker tillsammans med Thord Hedman och Peter Rönnkvist. Vi hoppas att dom får en trevlig dag och jag återkommer med hur det gick för dom.